Så var det slut. Vet inte riktigt vad jag ska säga förutom att jag aldrig kommer att upphöra förvånas över hur duktig jag är på att missbedöma andra, och det totalt. För jag orkade inte vänta längre, jag ringde i lördags. Han svarade inte. I söndags ringde jag igen, utan svar igen, så jag lämnade ungefär följande meddelande på hans telefonsvarare:
Hej xxx, det är xxx. Ehm, hoppas allt är bra med dig. Men du, eftersom jag inte har hört någonting från dig så är jag lite orolig för att det har hänt dig något. Vore hur som helst skönt att veta att du mår bra. Du kan väl ringa, eller så ringer jag dig en annan dag. Kram
Idag får jag så svar, via sms:
Hej xxx! Det är bra med mig. Jag har träffat en supertjej och allt känns toppen! Hoppas att du också mår bra. Kram!
Jag blir lite chockad men ringer i alla fall upp ca två minuter senare. Känner att jag vill få ett avslut på hela röran och åtminstone få säga hej då.
Inget svar.
Två minuter senare kommer följande:
Hej igen! Jag har inte lust att prata. Hoppas att du kan respektera det. Ber om ursäkt för att jag inte har hört av mig tidigare, men jag har helt enkelt inte tänkt på dig. Sköt om dig och lycka till!
Jag blir nu lite chockad. För jag förstår inte riktigt varför han är så fruktansvärt otrevlig. Jag har ju nämligen inte direkt stalkat honom. På två månader har han sammanlagt fått ett kuvert med en skattjakt, samt nu några samtal som han inte svarat på. Så, jag blir förbannad och svarar:
Ville bara säga grattis och hej då. Istället får jag ett otrevligt sms som jag faktiskt inte förtjänar. Förstod aldrig hur feg du egentligen var. My bad.
Barnsligt, jajamensan. Nödvändigt, tro på fan. Någonstans måste till och med jag dra gränsen.
Rapport Inifrån 
Senaste kommentarer