Rapport Inifrån

Naken. Ärlig. Ocensurerad.

FYI tisdag, 11 december, 2007

Filed under: Uncategorized — Å @ 9:41 f m

Eftersom ni är så nyfikna:

Yes, I have taken a lover.

I ordets rätta betydelse; det vill säga no mess and no fuss. Och hemköring är inkluderat i avtalet. Fler frågor på detta?

Annonser
 

Fråga: torsdag, 6 december, 2007

Filed under: Uncategorized — Å @ 11:09 f m

Ibland funderar jag på hur jag uppfattas. Idag är en sådan dag. Så, nu undrar jag följande;
Om den här bloggen vore en tv-serie, vilken skulle den då vara? Dessutom, vem av karaktärerna är jag? Förklaringar på hur du har tänkt uppskattas.

Exempel: Ms. Take: Tv-serie: Sex and the City. Karaktär: Carrie Förklaring: Hon var länge singel i en ”storstad”. Är intresserad av mode, ofta ute i svängen och med en alltid närvarande mr. Big i bakgrunden som hon nu äntligen kan kalla sig flickvän till.

 

Tempur åt folket! onsdag, 5 december, 2007

Filed under: Uncategorized — Å @ 10:42 f m

God damn säger jag bara! Om jag hade vetat tidigare vad jag vet idag så hade jag köpt en Tempurmadrass för tio år sedan, om jag så hade svultit några månader på bekostnad av inköpet. Visst, Tempur är bra för ryggen (vilket var den ursprungliga anledningen till att jag köpte den) men varför ger de inte det allra bästa argumentet till potentiella kunder? Varför går inte Tempur ut i sin marknadsföring och säger att deras madrasser gör underverk för sexlivet???

Jag måste säga det igen; God damn! Helvete vilken skillnad! Det är något med hur man sjunker ner och att man på något vis både får helt rätt tryckavlastning och kommer åt i precis rätt vinklar. Dessutom är det helt sanslöst vad man får bra möjligheter till att trycka ifrån och man får så att säga totalt utnyttjande av själva gungningen, ingen energi går åt spillo här inte. Det går att hålla på hur länge som helst, I tell you! Och helvete vad det går för en. Om inte mina grannar visste att jag hade flyttat in tidigare så vet de i alla fall det efter inatt…

Så, årets julklappstips är helt enkelt att köpa en Tempurmadrass. 140*200*20 cm var ett utmärkt alternativt kan jag meddela. 16000 är ingenting för vad jag fick erfara inatt. INGENTING! Ännu bättre kan jag tänka mig att det är om man har madrassen på golvet och inte i en loftsäng (eftersom man då slipper begränsas av att taket ligger ganska nära) men var fan du helst placerar den så blir det nog bra.

Ps. Nej, jag är inte sponsrad av Tempur. Helvete, de levererade ju till och med fel madrass först. Men de är förlåtna nu, för alltid.

 

7 tisdag, 4 december, 2007

Filed under: Uncategorized — Å @ 4:23 e m

På fredag är det tio år sedan du försvann, men jag kan fortfarande blunda och se ditt leende framför mig.

När du dog var jag så arg på alla som ville höja dig till skyarna. Det var så jävla skenheligt, så fel, så mot allt som var du. Du var inte den snällaste eller mest omtänksamma eller ens mest förstående vännen i världen. Fan heller. Ibland var du elak, helt ansvarslös och rent odräglig. Men du var du. Alltid du.

Minnen. Alla kvällar i ditt rum. Du och N sittandes framför datorn spelandes Command and Concer, jag liggandes slumrandes till ljudet i sängen bredvid. Alla gånger jag fick hota dig med att gå hem om du och J inte slutade kasta apelsiner på folk som gick nedanför ditt fönster. Alla filmer vi såg liggandes i din säng under täcket, mysandes, du evigt babblandes om allt som hände och jag evigt bedjandes om att du kanske kunde vara tyst i två sekunder så jag kunde höra vad som sas. Broarna under Madison County; en skitfilm som vi skrattade så att vi grät medan vi såg den, helt oförmågna att förstå allvaret. Saturday Night Live och då särskilt sketchen med Jim Carrey. Pulp Fiction. Bara vara, vara vänner. Tala om allt, vi kan väl, tala om allt. Sista gången vi sågs. Vi bråkade. Jag, som vanligt, förmanandes, sluta, bete dig som en människa. Du, som vanligt fri som vinden, ge dig, måste du vara så jävla stel? Båda skakandes på huvudet, båda trötta, båda fulla. Sista mailet. Saknaden, förlåt, vi ses snart.

Tio år har gått, men det känns som igår. Det kände vi alla när vi träffades i lördags, alla.

Du är alltid i mitt hjärta K. Alltid.

 

Kompromisser smakar bara bittert

Filed under: Uncategorized — Å @ 2:07 e m

Någon. Någon är inte Honom. Ändå saknar jag Någon. Därför får Annan bli Någon för att jag inte ska tröttna på att vänta på Honom. Men Annan tröttnar på att inte ens få vara Någon, eftersom Annan egentligen vill vara Honom.

Men du förstår väl att du inte både kan ha kvar kakan och äta den?

Nej, i så fall vill jag inte ha någon kaka från första början.

 

Livet går vidare – för andra i alla fall söndag, 2 december, 2007

Filed under: Uncategorized — Å @ 1:17 e m

Ytterligare ett samtal i samma anda. Jag har något att berätta. *konstpaus* Vi ska ha barn! Hela magen knyter ihop sig, det gör ont och det svider i ögonen eftersom jag gör allt för att hålla tillbaka tårarna. Vad roligt!, säger jag med min mest tillgjorda röst. Där inne viskar en en annan, mycket elakare röst; Du hade din chans, två gånger till och med, men den kommer aldrig mer komma åter.