Rapport Inifrån

Naken. Ärlig. Ocensurerad.

Jag tappar hoppet ibland onsdag, 21 mars, 2007

Filed under: Uncategorized — Å @ 11:02 f m

Jag blir så uppgiven när jag läser det här.

Självklart är handlingen helt avskyvärd och borde bestraffas med, ja, jag kan inte komma på något tillräckligt hemskt, men det som gör mig uppgiven är hundägarens agerande.

Om han inte ens väljer att skydda den/de han älskar från lidande när han faktiskt kan det, vem är han då?

Vad är det för fel på oss, vi gemene män, när vi inte agerar när vi står så nära orättvisor? Om jag, som medmänniska, väljer att blunda för att jag är rädd, vem är jag då? Om vi inte tar vårt ansvar, vilka är vi då att utkräva ansvar? Och varför ska brist på ålder, styrka, möjligheter etc vara berättigade ursäkter?

Vi, du, jag kan ALLTID göra något. Om vi, du, jag inte vågar så finns numret 112 av en anledning. Det är ALDRIG ok att blunda, ALDRIG.

Så jag blir så uppgiven, och jag har ingen förståelse till övers överhuvudtaget, även om han nu väljer att göra det rätta, några dagar senare.

Annonser
 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s