Det är fruktansvärt underbart att vara nykär. Fruktansvärt för att jag är livrädd precis hela tiden. Underbart för att allt är så stort, så härligt, så fantastiskt.
Igår var det företagsaktivitet. Vi var och tittade på en föreställning och vi gick dit som par. Jag har nog aldrig varit mer stolt. Jag ville visa upp honom precis överallt och skrika från taken att ”HAN ÄR MIN. ÄNTLIGEN!” Fast det gjorde jag (såklart) inte. Jag smög mest in min hand i hans när ingen såg.
Hur som helst kom andra sidan på myntet idag. Då kom tankar som; fan, det här kommer gå åt helvete. Och då kommer alla veta.
Men. Han är norrlänning. Sådana är bra att ha när paniken dyker upp. För när jag ringer med panik i rösten och säger att jag är rädd så säger han: Lugna ner dig. Njut. Jag är inte på väg någonstans.
Då är det underbart igen.
Kan vi inte få storyn om hur ni träffades? Eller är det en förmåga vi läst om tidigare? I vilket fall som helst så känns det fint att du är lycklig. Mer lycka, mindre oro.
)
Fröken Framtid: Jodå; du kan läsa här http://rapportinifran.wordpress.com/2009/02/28/det-dar-som-hande-dar-jag-inte-letade/
åh!
ÅÅÅÅÅHHHH VAD FINT!!!
Åhhhhhh…..och snyft!
Heja er!
Vad härligt! Jag är så glad i dessa ärliga historier där det går bra. Där man kan känna glädjen och nyfikenheten. Stort lycka till! /Åssita
har följt dig …och ditt liv… här på bloggen..och känner att jag både ler och blir glad för din skull när jag läser hur du beskriver dina känslor för denna MAN…DET kommer INTE gå åt helvete..det känner jag på mig…Kram!
Åh va härligt det är å läsa detta!
Har hängt med på din blogg ngåra år nu! Skratta le och njut!
Själv ska jag ut och fira ett år med min prins idag
Kär är härligt!
Alla: Ja, kärlek är underbart!
(Oftast)